jema84

Dax att summera dagen. Har jobbat i kväll. Av någon anledning verkar det som att patienterna vill dö när just jag jobbar. Jag vet, det är en del av jobbet. Men endå. Jag är också männsika, att se männsikor tyna bort var och varannan dag är inte så roligt. men jag antar att man blri bättre och bättre att hantera sådanna situationer allt eftersom man blir äldre.
Jag verkar inte bli av med mina migränanfall heller. Jävligt irriterande. Jag har nog med problem att bekymmra mig om som det är. Men, det som inte dödar det härdar. Jag antar att jag lärde mig lite jävlar anamma i lumpen.
Det har jag väldig nytta av nu faktiskt. För klarar man 10 månaders helvete där, så borde man faktiskt klara nästintill allt. Lite heroiskt kanske att tänka så. Men ur lidande växer man sig oftast starkare. Trotts att det är jävligt jobbigt "mitt i skiten".  Jag tycker endå att jag börjar sakta att komma till det normala. Önskar bara min kropp fick lite mer energi, så jag orkar resa mig ur skiten. Men jag är på gång, så det ska nog ordna sig.
Finns inget ont som inte för något gott med sig.
Jag lyssnade på relationsrådet med "christer" i P3, tidigare i dag, när jag var på väg till jobbet. Det var en kille som hade så svårt att släppa sin första kärlek. Jag led med honom. Jag minns själv hur jag var efter min första kärlek hade tagit slut. Men som relationsrådet och jag kom fram till så kommer man att inse att livet går vidare och att man kan älska någon annan minst lika mycket. Han hade träffat denna tjej flera gånger efter att det tagit slut. Han hade gråtigt alla gånger. Jag tycker man ska visa sina känslor. Helt rätt. Men man måste (som relationsrådet också sa) fråga sig själv: Vill jman ha en person som skiter i mig? Vill man ha en person som man i dens ögon inte är värd mer än vatten? Vill man ha en person som konstant sårar dig?  Vill man ha en person som inte vill ha kontakt?  Eller en person som bara tänker på sig. "Jag mår bra som det är"... Tänker inte på att den andra kanske inte gör det. Nej , nej , nej och åter NEJ. Han är inte värd dig!!! Eller mig. 

 Man måste stå upp för den man är. Glöm aldrig det min kära vänner!
Berätta nyss för min mellanbror att jag är bög nu. Skönt. Jag måste bygga upp mig själv, börja om från början och se till att älska mig själv. Jag tror att ett steg i det är att helt vara trygg i mig själv och veta vad vill. I morgon börjar mitt nya liv. Att alltid sätta MIG själv i första hand. För det är jag värd.

ps. Robin jag ville inte ringa och störa dig..:P Inte det att jag inte ville. hör av mig i morgon!
Puss! ds.

Det var allt!
/Henke