Hej kära dagbok! 2007-09-17
Vill bara visa att jag har fått mitt gymkort nu..:P 
Jag ringde djurkliniken i dag. Det ska ta bort Tusse i morgon. :(
Kommer bli jävligt tungt.
Hej kära dagbok! 2007-09-15
Jaha, nyss hemkommen från krogen.:) Har varit väldigt roligt! Måste få berömma David och Johan för deras underbara mat! Utsökt! Har ringt typ Robin 3 ggr. i dag.. Tror han är hos sin far. Annars blir jag orolig. I dag har jag tränat på gymmet, varit riktigt duktig..:) Sedan harjag hjälpt Helena med att rensa ur hennes gammla vindsförråd.
Sedan var jag då bjuden till David för mat och förfest. Fan va kul det är när man kan träffas och ha trevligt. Jag vill återigen tacka David för gästvänligheten! Vill även Tacka Helena för hemköningen av mig!
Nu sitter jag här, halvfull och glad. Jag mår bra nu, jag trvis med mitt liv. Jag vet att det finns så många som faktiskt gillar mig och som accepterar mig för den jag är!
All heder åt er, och de som vill ta åt sig får göra det.
Love you all bitches! / Henke
Hej kära dagbok 2007-09-14
Så vad har hänt i dag? Jag har i dag farit ut med min mormor till IKEA!! Vi har i dag inhandlat köksdynor,kuddar och diverse annat trevligt till mitt hem. Mormor bestämmde samtidigt vilka soffor jag ska ha! Det blev 2 st 3-sitts soffor!
hahaha .. Sjukt fint! Jag vill tacka min underbara mormor för hennes pålitiliga stöd i ur och skur.
Vi bar även upp hennes bord och stolar. Så nu har jag ett köksbord! Jippie!! Mormor tog även med fina dukar.
Sedan blev jag bjuden till Kattis på Tacos! yummiiee. Nu ska André 11 år få skriva om vad vi har hittat påi kväll! Bilden visar säkert en del av vad vi hittade på!
André-Jag har trollat för Helena och Henke:)..!! vi har kastat hockey kort jag vann såklart hehe:)!!..
vilken ni ser på bilden.Jag tycker Henke är snäll...
Han bra kväll!
/ Henrik
Hej kära dagbok! 2007-09-13
I dag har jag varit himla duktig! Börja med att jag tvättade i morse. Tvättade tillochmed min jacka och tygväska.
Eftersom min kära mormor kommer farande i morgon så är det bäst att det ser tipp topp ut. Så jag har även i dag städat hela lägenheten! Skönt.
Det enda jag har kvar är att bädda min säng, men det gör jag när jag gått och lagt mig.
Jag har även i dag gått på mitt första gympass! Känns jätte härligt att få komma i gång. Att få bevisa för en själv att man kan. Min gyminstruktör var grymt härlig. *se så oskylldig ut det går*. Jag var även och hälsade på min far och tog en kopp kaffe. Han har börjar kaxa upp sig, det tycker jag är bra. Hoppas det går bra för honom. Ringde även mamma, för jag känner att jag måste ta upp frågan "Tusse" ( vilket är min katt). För han böjar bli gammal, han pissar och skiter utanför. Han är grymt söt, men det kommer inte funka i längden. Jag hyr denna lägenhet, den är inte min, förstör han något, blir jag skylldig att betal det. Man skulle kunna kalla denna situation ohållbar hemsituation! haha Inte som en äldre damkan ha utan för min katt dåe. Vi kanske( jag och mamma) får ta bort honom tyvärr. Kommer vara jobbigt, men jag ser inte så många andra alternativ just nu.
Som avslut vill jag ge min bästa vän en liten men säkert betydelsefull klapp på axeln.
Det är den svåraste berättelsen du har berättat, det vet jag. Du kanske känner dig som "wasted". . "Så här lämmande du mig, jag lossas inte, inget hopp, ingen kärlek , ingen stolthet, inget vackert slut, det är så här vi älskar. Det kommer vara för evigt. Vi kommer leva våra liv , men inte tillsamans. "
Det må så vara. Men jag kommer aldrig att vika från din sida.
Vem hade trott att det kunde bli så här
att hitta sin tvillingsjäl.
Du är den som får mig att må bra.
Du är den som gör att jag får pirr i magen.
När jag faller tar du emot mig med din värme
hur ska man kunna sluta att älska dig?
Du är så underbar, den finaste man kan tänka sig.
Du är den som betyder mest för mig.
Du är den jag gör allt för, vill inte förlora dig!
Stanna i mitt liv, föralltid!
Om det är någon som jag skall leva för...
Så är det dig...
Även när du kommer till himlen...
Så ska jag leva för dig...
Du är ett ljus som aldrig kommer slockna...
Du lyser upp din omgivning...
Du är mitt ljus i tillvaron...
Du visar en styrka som få har...
Du ger mig styrka...
Du är en av de änglar Gud unnat världen...
Förstått!
Godnatt mina vänner, glöm inte bort att DU är värdefull! / Henrik
Hej kära dagbok! 2007-09-12
I dag har det varit en stor dag! Jag har klippt mig!! Som ni alla ser! Skitnöjd! Älskar min frissa!! (Malin om du läser får du gärna ta åt dej, min frissa asså) Hon äger!
I dag har jag annars varit i skolan, nästan gjort klart mitt och Johnnys PM.
Skulle ha gått på natilus i kväll, men hann inte med det. Så jag ska gå i morgon kväll. hehe ser fram emot det. Att få börja på riktigt nu.
Jag var ute med några vänner och åt på pitchers i dag. Alltid lika trevligt när man har alla trevlig männsikor runt omkring sig!
Nu sitter Robin och Kevin och lär känna varrandra, det tycker jag är bra! Vänner får man aldrig för få av.
Ni betyder båda väldigt mycket för mig!
Ha det bra där ute i världen! Som min frissa sa: " Livet är för kort för att må dåligt".... Håller med dej!
Kram
Hej kära dagbok! 2007-09-11
11 September! World trade center tänker jag på en gång! Jag kommer så väl i håg när jag slog på Tv:n och alla nyheter handlade om World Trade Center. Jag blev som uppslukad själv. Jag satt flera timmar framför TV:n. En tragisk historia med många oskyldiga liv på sitt samvete. Make love not war!
Samanfattning av dagen... Sov rätt länge i morse. Jag gick lagom upp tills det var dax att laga mat! haha ja, jag och helena har ju kommit överens om att göra så. Det blev köttbullar och makaroner. Sedan var det bara att åka i väg hem till Helena och äta Lunch. Med efterföljande kaffe. Sedan åkte jag till skolan för att komma i fatt lite med PM:et till C-uppsattsen. Johnny har gjort mycket så jag tyckte det var min tur nu att arbeta lite.
Som vanligt drabbas jag av min migrän när jag kom hem. Alltid! Jag blir så fasligt trött på det. Mina blodtryckssänkande hjälper förvisso så att jag inte får de stora anfallen. Men endå himla drygt att gå och få massa små hela tiden också.
Ringde min frissa och boka tid. Jag gillar henne väldigt mycket, hon vet precis hur jag vill ha mitt hår. Så vi bestämmde att vi skulle slinga det lite också. haha Jag mins en gång jag var där. Hon hade gått hela dagen och funderat vilken färg hon skulle ha och inte ha. Hon hade tillochmed rådfrågat sina kolleger. Hahaha Sånt besvär för lilla mig.
Har fått en ny vän i dag tycker jag. Vi pratar en del i alla fall, och verkar trivas med det. Lokan var hans namn.
Vi snacka massa kärleksbekymmer i dag. Det var nyttigt även för mig.
Jag prata med Robin en stund i dag också. Han är så jävla snäll. Stackarn försöker sluta röka. Han klättrar på väggarna. Jag bara hotas och hotas för att han ska sluta. haha. Vi har alltid kul. Jag hoppas vi aldrig slutar känna varrandra. Den förlusten skulle jag alrig kunna ersätta. ALDRIG
Slutligen: VIK Värvade en ny back i dag Linus Morin från Brynäs. Hockeytokig som jag är! Mot Hammarby på Söndag. Har redan bokat in mig på bussen! Nu ska det bli åka av!
Till Lokan (du vet vem du är)
You say you wander your own land
But when I think about it
I don't see how you can
You're aching, you're breaking
And I can see the pain in your eyes
It's as everybody's changing
And I don't know why.
So little time
Try to understand that I'm
Trying to make a move just to stay in the game
I try to stay awake and remember my name
But everybody's changing
And I don't feel the same.
You're gone from here
Soon you will disappear
Fading into beautiful light
'cause everybody's changing
And I don't feel right.
So little time
Try to understand that I'm
Trying to make a move just to stay in the game
I try to stay awake and remember my name
But everybody's changing
And I don't feel the same.
Att göra i veckan:
# Ons. Frissan!! 17.30
# Tors. Tvätta!! Städa!!
# Fred. Mormor kommer!
Hej kära dagbok! 2007-09-10
Måndag igen... Usch måndagar är hemska, inte för att jag mår dåligt, utan för att måndagar är just måndagar. Det är något tråkigt över dem.
I dag kom en vändning i mitt liv. Jag och Helena bestämde oss för att sluta äta ute. Det blir för dyrt! Så nu ska vi minsann laga mat varrannan dag. Alltså rikitg mat. Så i morgon ska jag alltså laga mat till mig och Helena. haha Detta kommer bli roligt. Undrar hur länge detta kommer hålla.
Jag tror att jag ska laga köttbullar med makaroner. En positiv grej var att jag diskade upp all disk i dag i alla fall. Skönt! Jag måste ringa mina släktingar om en soffa som jag vill ha. Ska kanske få den. Sedan har mormor bord och stolar, så jag får klart här hemma någon gång. Det tar rätt mycket på krafterna att aldrig riktigt bli klar.
Jag och Johnny gjorde kalr eller nästan i alla fall vårat PM, till C-uppsattsen. Vi ska skriva om förtidigt födda barn, eller prematur barn som det också kallas.
Jag har även bestämmt mig för att köpa gymkort! Jodå, här ska fläsket tränas bort! Man gör val här i livet, jag ska försöka göra fler sunda val än vad jag gjort tidigare. hahaha Skulle ju ha cyklar till skolan i dag, jaha då står man där och inser .. Vart fan är cykelnyckeln, så jävla typiskt mig. Så dåt og jag ju bilen. Inte lite dubbelmoral kanske?
Jag käka på mcdonalds med mina bröder i dag...:) <3 Ni betyder jätte mycket för mig! Jag hoppas ni inser det en vacker dag!
Hahaha och vad gör Fredrik, jo han sätter sig och skiter på Mcdonalds och Kim han springer och pissar på Statoil!! HAHAHA Fydjutton ni är för söta...
Godnatt världen! Hakuna matata!
Hej kära dagbok! 2007-09-09
Då ska jag jag försöka sammanfatta gårdagen, eftersom jag inte riktigt var kapabel att göra det i går.
I går låna jag ut pengar till min kompis. Hoppas jag får återse dem. Det var en rätt "trist" dag i går. Jag gjorde inte så himla mycket. I alla fall inte förrens på kvällen. Jag var bjuden till Annie och hennes kille på inflyttningsfest! Jag bestämmde mig för att gå, men det satt rätt långt inne. Dels var jag lite sliten efter min och Helenas fredag, och sedan var jag nog lite halvdeppig eller nått. Men jag kom tll festen, uppfräschad och redo! haha Lite för redo kanske. Fyra timmar senare var jag skapligt packad, hade blivit assentimental och helt sjuk i huvudet. Jag kan ju bara konstatera att jag fan inte har hög toleransnivå på spriten. Två groggar två båldrinkar, sedan var jag husets vingligaste man! Talet var så obegripligt att en grobian nog hade förstått mig bättre. Nej kort och gott , det blev för mycket.
Hur sjutton reder man ut det här då? För det första så såg mina snälla klasskompisar till att jag fick vatten istället för sprit. Jag ringde Helena och skrek ut min ångest att jag ville hem. Fyrtiofem minuter skulle det ta. Ja ja, tänkte jag, bara att lida ut. Så jag satt mig i något hörn och sedan ringde jag Robin! Hur han orkade lyssna på mitt slöddrande och min helt sanslösa sentimentala smörja, det låter jag honom få svara på. Ska jag vara ärlig så är inte hela samtalet ihågkommet. Några viktiga punkter som togs upp kommer jag i håg.
Efter samtalet så leds jag ut till en väntande Helena. Jag tror både Helena och mina klasskompisar var lite oroliga. haha. Jag fattar ärligt inte vad jag höll på med. Någon blandning av tristess blandat med alkohol och självömkan typ. Fyfan vad patetisk man kan vara. Men jag tror att det även i denna situation är viktigt att kunna vara den man är. Eller i alla fall den man blir. Hem kom jag ( tackar Helena och mina kamrater för det), jag kom även i säng och så småningom sommande jag med.
Vaknar i dag med att telefonen ringer. Jag svara halvt slöddrande och helt frånvarande. Sjuk huvudvärk har jag också. " Ja , det är Henrik...." " Hej, det här var från radiotjönst i Kiruna, bla bla bla bla bla bla, jag skickar papper till dig." jaja, tänkte jag. . Jag tackar för samtalet och lägger på. Sedan slår det mig... Va fan gjorde jag? Bad jag just nu någon från Kiruna att skicka hit papper så att JAG ska betala TV-Liscensen!! Fan! Nu måste jag börja betala TV-Liscensen! Herre gud! jag är fan inte klok. Arg, trött och något bakis slänger jag ned huvudet på kudden igen... Låt mig dö... Inte den starten på dagen man kanske hade velat haft.
Resten av dagen fördriver jag med att störa grannarna med att poppa så högt och mycket musik jag bara kan. Fan orkar ju ingenting i dag. Disken står, Lägenheten ser allt värre ut. Kan ju tänka mig min mormors blick om hon skulle komma hit nu. Geezz... Den hade inte varit av denna värld. Hungrig som en antilop är jag också. Men får jag för mig att laga något då? Inte alls... Jag orkar inget mer än att ringa Helena och se till att få äta! Jag väcker henne och hon ber att få återkomma om några timmar. Jag fortsätter mina tristess med att spela mananger ett fotbollsspel på PS2. Slutligen kommer hon och vi åker ned till stan.
Vi bestämmer oss för att äta på "Hong Kong" en fin kina restaurang mitt i stan. När maten hade kommit så slevar jag bara på min portion och Helena bara tittar på mig! "Du är fan inte klok, fan vad du kladdar" Det är jag i mitt esse. Jag orkar inte bry mig i dag, ingenting alls! Vi avnjuter maten och jag känner endå att mitt humör börjar bli bättre. Jag hade ebställt efterrätt. "Annanas med glass", eller jag trodde det var det i alla fall. Kommer in en "riktig" annans som är urgröpt och där i var det glass. haha Jag hade bara att stort i-landsproblem och det var att få av hatten! hahha Fysjutton vad vi garva. Jag fick inte av hatten. Helena tog annansen under bordet och fick till slut av hatten! jadu, den kosta femtio kronor så det var det väl värt!? haha Roligt hade vi i alla fall.
Det som endå fick mig på bra humör (förutom Helenas trevliga sällskap, som alltid!) var när jag fick min lyckokaka!
Jag menar jag tror inte på sånt shit. Men gud vad rätt den lyckokakan hade!
"Your path is hard, but will be amply rewarding" vilket betyder fritt översatt av mig...
Din väg är hård, men kommer att rikligt belöna dig!
Just nu går jag igenom en jobbig vandring. Där vägen är hård, osäker och många gånger tuff. Men jag tror på mig själv och på dem som jag älskar att jag kommer resa mig. För någonstans där "framme" måste även min belöning vara. I vilken form eller på vilket sätt belöningen kommer till mig, det vet jag inte. Jag vet bara att jag någonstans kommer att finna den sanna lyckan. Vad vet jag, den kanske just nu stirrar mig rakt i nyllet. I bland måste man lyfta blicken för att se. Lyckan kan vara närmare än du tror!
Godnatt!
" i am a soldier fighting in a battle to be free once more, yeeaa! That´s worth fighting for!
Hej kära dagbok! 2007-09-08
Puss och på åtreseende
Hej kära dagbok! 2007-09-07
hahaha... Ja då var det dax att sammanfatta denna dag. Det började med att Helena i morse ringde 09.30 och hade panik. Hennes inlämmningsuppgift skulle lämmnas in i dag och det var hennes första på sjuksköterskeprogrammet. Hon hade bara sovit 3 timmar på natten. Så ville hon ha frukost också. Så hon sa : Vill du ha frukost? hahaha Men hon hade ju inge frukost hemma! Så jag fick stappla i väg till ICA ettan och handla det första jag gjorde på morgonen..:P Kommer hem till Helena vi käkar "frulle", jag läser igenom hennes arbete en del. Vi dricker lite kaffe och pratar. Vi skiljs och bestämmer att jag ska hjälpa henne med att lämmna in tentamen senare.
När vi väl skulle åka och lämman in den så strula ju tammesjutton allt. Helena hade för dåligt program, så hon fick inte ur arbetet. Det sluta med att jag för andra gången fick åka hem till Helena och maila över arbetet på en ren mail istället. Då funka det. Så typ 16.03 (arbetet skulle vara inne 16.00) så fick vid ned det i lådan . Pust...
Jag chattade med en vän i dag som jag brukar chatta med han sa något intressant till mig. Han sa: " du är för snäll. och med det följer viss... skörhet". Är det verkligen så att man blir skör av att vara snäll? Skrämmande i så fall. Jag får fundera på saken.
Jag chattade också med Rasmus och vi bestämmade att vi skulle träffas och ta en öl i kväll.
Så när jag hämtade Helena så överaskade jag henne och sa att vi ska dra ned på krogen.
Vi hade JÄTTE trevligt. Rasmus var som vanligt lika trevlig. Helena är ju som hon är. Helt sjukt kul att bara kunna sitta och ha så trevligt! Jag gör gärna om det mer. Jag och Rsamus bestämmde oss också för att ha lite mer kontak i frmatiden, kanske festa, fika eller nått. Ha trevligt som i dag i alla fall. Helena blev så full! Jag skojar inte. haha Fick leda in henne till bilen. Sjuktkul var det i alla fall. Så jävla roligt att man kan gå ut och ha så bra vänner, och bara ha kul. Jag vill tacka både Helena och Rasmus för att ni piggade upp mig.
Jag behövde komma ut lite.
Så nu siter jag här. Glad, belåten, trygg och mysig. Jag är så glad att jag fick vara med i kväll.
Förresten Subway har skitgoda mackor! Eller hur Helena?
Godnatt på er alla.
Hej kära dagbok! 2007-09-06
Dax att summera dagen. Har jobbat i kväll. Av någon anledning verkar det som att patienterna vill dö när just jag jobbar. Jag vet, det är en del av jobbet. Men endå. Jag är också männsika, att se männsikor tyna bort var och varannan dag är inte så roligt. men jag antar att man blri bättre och bättre att hantera sådanna situationer allt eftersom man blir äldre. Jag verkar inte bli av med mina migränanfall heller. Jävligt irriterande. Jag har nog med problem att bekymmra mig om som det är. Men, det som inte dödar det härdar. Jag antar att jag lärde mig lite jävlar anamma i lumpen.
Det har jag väldig nytta av nu faktiskt. För klarar man 10 månaders helvete där, så borde man faktiskt klara nästintill allt. Lite heroiskt kanske att tänka så. Men ur lidande växer man sig oftast starkare. Trotts att det är jävligt jobbigt "mitt i skiten". Jag tycker endå att jag börjar sakta att komma till det normala. Önskar bara min kropp fick lite mer energi, så jag orkar resa mig ur skiten. Men jag är på gång, så det ska nog ordna sig.
Finns inget ont som inte för något gott med sig.
Jag lyssnade på relationsrådet med "christer" i P3, tidigare i dag, när jag var på väg till jobbet. Det var en kille som hade så svårt att släppa sin första kärlek. Jag led med honom. Jag minns själv hur jag var efter min första kärlek hade tagit slut. Men som relationsrådet och jag kom fram till så kommer man att inse att livet går vidare och att man kan älska någon annan minst lika mycket. Han hade träffat denna tjej flera gånger efter att det tagit slut. Han hade gråtigt alla gånger. Jag tycker man ska visa sina känslor. Helt rätt. Men man måste (som relationsrådet också sa) fråga sig själv: Vill jman ha en person som skiter i mig? Vill man ha en person som man i dens ögon inte är värd mer än vatten? Vill man ha en person som konstant sårar dig? Vill man ha en person som inte vill ha kontakt? Eller en person som bara tänker på sig. "Jag mår bra som det är"... Tänker inte på att den andra kanske inte gör det. Nej , nej , nej och åter NEJ. Han är inte värd dig!!! Eller mig.
Man måste stå upp för den man är. Glöm aldrig det min kära vänner!
Berätta nyss för min mellanbror att jag är bög nu. Skönt. Jag måste bygga upp mig själv, börja om från början och se till att älska mig själv. Jag tror att ett steg i det är att helt vara trygg i mig själv och veta vad vill. I morgon börjar mitt nya liv. Att alltid sätta MIG själv i första hand. För det är jag värd.
ps. Robin jag ville inte ringa och störa dig..:P Inte det att jag inte ville. hör av mig i morgon!
Puss! ds.
Det var allt!
/Henke
Hej kära dagbok! 2007-09-05
HAHA Hitta en rolig text om sjuksköterskor. Här kommer den.
En överläkare hoppar över höga byggnader. Går på vatten. Är starkare än ett lokomotiv. Är snabbare än en gevärskula. Ger order till Gud.
En underläkare hoppar över låga byggnader. Kan simma ganska hyggligt. Är starkare än ett växellok. Är lika snabb som en gevärskula. Talar med Gud.
En AT-läkare klättrar på väggen när han försöker hoppa över låga byggnader. Kan hålla sig flytande med hjälp av flytväst. Känner igen ett lokomotiv två gånger av tre. Får skjuta med svag ammunition. Talar med Gud efter överenskommelse.
En sjuksköterska lyfter på byggnader och går under dem. Fryser vatten till is med bara en blick. Sparkar lokomotiv ur spåren. Fångar gevärskulor mellan tänderna och äter upp dem. Hon är Gud.
Ja ska försöka sammanfatta denna dag. I dag började det med att jag vakna med en himla huvudvärk. Jag fattar inte. På 1 månad har jag haft sjukt mycket migrän. Det har ju förvisso hänt en jävla massa i mitt liv, och jag har säkert förorsakat det själv. Men endå. Det känns som att synden vill straffa mig, vilket den bekant brukar göra. Min mor brukade säga så: "Synden straffar alla". Det verkar inte bättre.
Hade seminarium i skolan, det gick sådär, men jag var ju inte i mitt esse liksom. Men jag gjorde det som förväntades av mig. Sedan gick jag hem och sov. Bara för att jag skulle orka jobba senare. Att jobba är kul, men jag undrar om jag verkligen orkar? Jag kännde i dag att min ork faktiskt tryter något. inte min ambition eller vilja, utan fysiskt och psykiskt. Min kropp talar til mig, och den är inte så glad på mig verkar det som. Jag måste se till att börja må bättre. Att hitta mina vägar här i livet för att må bra. För hittils har jag bara ställt upp på alla andra för utom mig själv. Jag måste ge mig själv en chans att må bra. Jag ska nog börja redan i morgon. Gå upp. Duscha. Raka mig. Se till att jag sover ordentligt. Ta reda på min tvätt. Diska. Läsa tidningen. Lyssna på massor med musik. Plugga. Umgås med någon trevlig kompis.
Jag är jävligt: Sexig, snäll, erotsik, porrig, humoristisk, egagerad, magisk, en underbar vän, dum. För hur dum är man inte, om man tror att allt jag har att leva för är för någon annan? Eller hur dum får man inte vara att bara vara så jävla snäll dum som jag alltid är. Nej det ska ändras mycket i mitt liv. Framförallt ska jag börja älska mig själv. För det är jag värd. Det finns så många jag har hjälpt, så många jag funnits till för. MEn jag har fan inte funnits till för mig själv. Hur dum (snäll) får man lov att vara!?
Hej kära dagbok! 2007-09-04
Jag har nu startat en blogg! Jag tror att det kan vara nyttigt att skriva av sig om sina tankar och funderingar.
Idag har jag vart ute och fikat med Johan Ö och Joakim. Det var trevligt! Som vanligt var Jocke både förtegen och passiv. Han gillar mig kanske inte allt för mycket, men han är inte otrevlig. Johan var som han brukar vara.
Jag ska ge er läsare en liten bakgrund om mig då kanske. Så att ni vet vem som sitter bakom detta tangentbord.
Henrik Per Göran Andersson var namnet...:P haha Man kan ju undra om mina föräldrar ville skämta när de döpte mig. Kallas till vardags för "Henke", vilket kanske inte är så ovanligt då man har mitt förnamn. Jag är 22 år. Pluggar på mälardalens högskola i Västerås, som förövrigt är min hem och födelseort. Jag har faktiskt förtvivlat svårt att beskriva mig själv då jag inte har så bra självdistans att jag kan se mig som den jag är... typ.
Men jag gör ett försök!
Jag tror att andra skulle beskriva mig som:
* Översocial.
* För snäll.
* I bland mesig
* Arbetsvillig
* Hög moral
* Vill vara ALLA till lags.
* Jämt glad
* Sällan ledsen (officielt)
* En liksom hygglig och trevlig kille.
* Falsk ( mitt ex, tycker det iaf. Jag är av annan åsikt)
* Rår om mina medmänniskor, så mycket att jag glömmer mig själv.
* Vill så gärna vara älskad.
* Homosexuell ( ja , jag är rätt säker på det numera)
Så det är vad jag kan tänka mig att människor tycker om mig. Jag tror att jag ska be att någon vän skriver en rad, så ni får någon annans prespektiv på saker och ting också.
I går hände en rolig sak. Jag snacka med en utav mina bästa killkompisar i 4 timmar i telefonen. Jesus! Vi blev så djupa och engagerade i det vi snacka om. Det var väldigt givande. Jag erkännde också att jag faktiskt varit kär i honom tidigare. Trodde aldrig jag skulle våga göra det. Men jag gjorde det. Nu är vi så goda vänner, att jag känner en rädsla att jag ska förlora honom. Så nu skulle jag inte vilja bli kär i honom igen. För den vänskapen vi har, det har man bara med en vän i livet kanske eller med sin pojkvän. Samtidigt så är jag ju av den principen att det är allt eller inget. Jag har ju redan "allt" med honom. Bara det att vi inte är intimt engagerade i varrandra. Vilket jag är glad för. Så varför skulle jag vilja byta bort det? Nej jag är nöjd med den relationen vi har. Man vet aldrig vad framtiden har att ge. Men jag skulle aldrig byta ut vänskapen mot kärlek om jag inte hade något riktigt bra att vinna. Som hans kärlek exempelvis. jag tror inte att jag har det. Så därför nöjer jag mig med relationen som den är.
Jag har nyligen också brytit mitt förhållande med min förra kille på ett mycket tragiskt vis. Vi har blivit ovänner. Något jag absolut inte vill. varför i helvete kan man inte bara skiljas som vänner? Jag försökte vara snäll. Men allt jag fick tillbaka var bara skit. Så tillslut tappade jag tålamodet och kasta skit tillbaka. Sedan dess har vi inte hörts i från varrandra. Jag bad honom dra åt helvete och han har nog bett mig dra åt helvete. Så ja... Nivån är ju inte direkt hög.
Jag skulle verkligen bara vilja ringa upp honom och säga att jag vill skiljas som vänner. Men vi hatar varrandra( eller älskar varrandra) så mycket att det inte går just nu. Allt är så "infekterat". Så jag låter det hela bero. Jag försöker sakta komma in i vardagen igen. Börja leva igen. För nog har detta tagit hårt på mig. Men jag kan ju inte bara lägga mig och dö. Det är han inte värd. I framtiden hoppas jag att någon av oss kan "bryta isen" och ta kontakt med den andre, och skiljas som vänner. För jag får helt enkelt inte frid i min själ förens vi har gjort det. Det har jag kommit underfund med. Spelar ingen roll hur mycket jag pratar med kurator, eller går på blodtryckssänkande mediciner. Jag får inte frid i själen förens jag har skiljts med honom som vän. Jag är nog jävligt sjuk i huvudet som är sån, men jag vet inget annat heller. Jag vill nog inget annat heller.
Men sammtidigt hur kan jag leva i en värld där jag tror att alla kan älska mig, eller tycka om mig. Det kommer aldrig ske. Så kanske är han den första som jag kommer hata för resten av mitt liv eller bli hatad av i alla fall. Jag kan fan inte hata. Speciellt inte de jag älskar/älskade, eller de som betyder mest för mig. Som min underbara familj.
Jag älskar er mamma och pappa. Mormor, du betyder massor för mig, jag tror du inte förstår hur mycket du betyder för mig. Min två yngre bröder. Utan er skulle jag inte orka finnas en dag till i denna sjuka värld. Ni ger mig trygghet, hopp och en ork som inte går att beskriva. Jag älskar er alla!
Så nu har jag fått skriva av mig lite. Kommentera gärna! Har du synpunkter? Så skriv ner dem. Jag tar gladligen emot konstruktiv kritik, så länge det inte handlar om min stavning.
Ditt hår.
Dina ögon.
Ditt leende.
Dina andetag.
Dina skämt.
Dina tårar.
Ditt ansikte.
Sakerna jag aldig mer kommer få se, röra, känna.
Alla dessa saker som är du och som aldrig mer kommer vara mina.
Att aldrig få se dig le mot mig igen, att aldig få se en tår falla från din kind.
Det är slut på detta nu, jag visste att slutet var nära men inte så här nära. Bara en vindpust bort.
Saknaden kommer vara stor.
Och du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.
Till Dig, även om du inte är värd den.
/ Henrik
