jema84

I dag fyller min mor 47 år! Ett stort grattis till henne. Pappa ringde och undra om jag skulle gratta henne i helgen. Jag sa att jag skulle det. Han ( pappa) upplevde det som att jag kanske tog min mors "parti" mer. Men jag förklarade snällt att bara för att jag grattar henne så tar jag inte hennes parti mer eller så. Jag ser det mer som en självklar grej att gratta min mor när hon fyller år. Det är inte ett sätt att jag har "glömt" eller på någotvis skulle ha förlåtit som hon gjorde. Men jag är heller aldrig bitter. Folk gör misstag. Men man får inte behandla andra männsikor hur som helst.

Jag ska väl tillägga för den bloggaren som inte känner mig eller min familj att mina föräldrar separerade för en tid sedan.

Min mormor har varit mycket snäll den senaste tiden. Gett mig mycket support och stöttning. Framförallt med lägenheten. Hon är absolut en drivande kraft att mitt hem blir något. Jag har allt att tacka henne för det. Det ska ni vet där ute i cyberspace att det må så vara att hon inte gilalr att jag träffar killar. Men jag respekterar den kvinnan väldigt mycket. Hon visar mig att hon gillar mig endå. Hon har ett hjärta av guld. Den dagen min mormor inte finns något mer, kommer jag förlora en stor del av mitt hjärta.

Mitt liv börjar verkligen som man säger "ta form"... Mitt hem börjar bildas... Jag har hittat en fantastisk kille. Ett års studier kvar.. Jag hoppas att jag verkligen kan börja leva då. Att alla års slit verkligen kan få sin belöning. Jag börjar i alla fall se en ljus framtid, vilket bådar gott. Det kan låta som om jag skulle vara deprimerad, haha. Men så är inte fallet. Jag menar bara att allt man någonsing gjort ska få sin lön. Då man kan få massor med "vuxenpoäng" (fått från Simon). Att helt och fullt bara leva livet.

KRam och godnatt!